~

2012-12-22
20:58:00

the heart sometimes gives in, at mind's content
Krogen kan ta sig. Totalt överskattat jävla bs. Kostymnissar som leker med sina ytligt tjocka plånböcker. (Känner mig lite som Rorschach när han fördömer mänskligheten.) Kom hem 04:30, gick upp 16:00. Frukost halv sex is the shizzle. Jag vet faktiskt inte varför jag går ut ens, det är så långt ifrån 'mig' som man kan komma. Antar att det är för den sociala kretsens acceptans och utflykten från den vardagliga tristessen som lockar. Livets ironi i sitt esse. Fortsätta acceptera idiotin eller leka rebell? Komiskt nog ska jag tydligen ut nästa helg igen, vafan är det här. Tackade precis nej till att gå ut ikväll tho. Puben > fjortishak I must say. Man kommer i alla fall hem med rösten i behåll, och förhoppningsvis en eller två konversationer rikare.
 
Ikväll tänkte jag skriva, läsa och troligtvis somna framför en film. Min röst låter som en gammal grammofonspelare från '40-talet, med en grov touch av heshet vill jag även inflika. Låter fint. Johnny Cash skulle varit stolt. Älskar relevans i mina utlåtanden. Birds.
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: