2013-01-29
15:54:59
-
Ibland vill jag mata mig med tanken att jag är den brinnande busken från The Prince of Egypt, hur komiskt det än må låta. Mycket tack vare dens lugnande förtroendeingivande röst, och liv. Men för att vara allt är man också inget, så indirekt kan jag inte vara busken, hur gärna jag än vill. Men hur kan busken vara det då? Eller är det kanske så att man alltid är allt? Oavsett vad eller hur? Att morargumentet 'inget' endast är en synonym till allt?
För, om man bortser från det faktum att om man ska kunna vara allt, behöver man också vara inget - betyder det inte per automatik att man inte fortfarande kan välja allt - då man i praktiken, och teorin åtminstone väljer själv. Så busken blir en form av valmöjlighet istället för en oundviklig paradox, för den med rätt insikt.
1+1 kan bli 2.
Men lika gärna kan 1+1 bli 1.
Men väljer vi verkligen själv, våra fotspår bakåt?
Jag eh, fick lite väl lite sömn, märker jag. Hade en förjäkla förklaring till detta inatt, när jag skrev det.
Somnade strax efter 2 och vaknade 5. Score. Hejtröttikväll.
Kommentera inlägget här:
